crazy horse
alltså jennifer. ni kan numera tillkalla henne efter namnet crazy horse. på torsdag klocken 09.55 sitter hon ensam på planet som snart lyfter till alanya. när vi sitter i skolbänkarna och planerar våra np prov i svenska sitter hon påväg till alanya. k
dagen efter far jag och heidi till sundsvall med buss på fredagkväll, anländer på natten där sitter vi utomhus på våra resväskor i natten i ett dygn, sen beger vi oss till sundsvalls flygplats för att ta kvällsplanet till alanya för att möta upp våran bortkommna, vilsna men dock så saknade vän jenko. där ska vi har fyra kvällar tillsammans där vi ska ta ordet fylla till en helt ny nivå. räkna inte med mina hjärnceller när jag kommer hem! höstlovet är planerat
btw, allt har gått som skit. vi ska åka 23:e från umeå jag, tilda, jennifer och heidi. tilda för jobb på ica och det är liksom ment to be eftersom hon aldrig haft ett jobb och hon sökt länge. hon har alltså sin provanställning just under den tänkta alanya veckan. vi skiter i det, i tildas jobb och fortsätter tagga. sen, är det massor med penga problem hit och dit, har vi råd osv. folk otaggar... och blir taggade igen. vi bestämmer oss på nytt för att fara den 23:e! vi ska boka resan på måndag (läs igår). på söndagkväll märker jag att mitt pass är spårlöst, kaputt gone. borta. jag ska alltså boka en resa om en dag och jag har inget pass. skit, allt har skitit sig. vi letar och letar överallt, ringer poliser och turkiska ambassader för att prata om tillfälliga pass och anmäla mitt eget försvunnet. igårkväll bestämmer jag mig, jag gör ett tillfälligt pass, kosta vad det kosta vill och vi far på torsdag, från umeå. nice, det är bestämmt igen! idag. denna morgon vaknar jag, kollar i tidningen och hittar inte det fördömda annonsen som har varit mitt morgonnöje sedan en lång tid tillbaka. jag skriver jennifer, vi kollar internet. resorna är slut. vi går till stan, in på resesäljarna för att få tillbaks ett litet hopp, en såkallad lösning. men njet, allt från umeå är slut. eller nej, en plats finns. från skell, fullt. luleå, fullt. sthlm, fullt. allt suger, det kommer vara röj i alanya som faaaaaaan på lovet fyllt med fulla ungdomar och vi kommer ej vara där och röja med dom. allt är åt HELVETTE helt enkelt. där ljuset i livet kommer när resesäljarbruden säger att det finns fyra, endast fyra platser till alanya från sundsvall lördag. vi går hem till mig, hämtar pengar och jenko sätter sig vid datorn och kollar resorna på internet. SLUT! slut?! helt absurt inte okej och vi får återigen känna blodet rinna ner till tåna och ansiktet stelna. aja, vi går in till resesäljarna ÄNNU en gång. hon säger ett alternativ som är sthlm, söndag. detta är ett väldigt dyrt alternativ dock. vi funderar. går senare in IGEN och planerar att dela på oss. ja, ni läste rätt. jenko far torsdag och jag heidi kommer som ett släptåg efter på lördag. jag har inte hunnit smälta det och jag vet inte om edt är okej, eller ens lagligt att skicka iväg sin kompis ensam till alanya. men jag mår inte bra. jag kan typ knappt säga att jag är taggad.
jag har en pirrande känsla i magen, men jag tror det mer är rädsla.. over and out
hejdå jenko :'(
dagen efter far jag och heidi till sundsvall med buss på fredagkväll, anländer på natten där sitter vi utomhus på våra resväskor i natten i ett dygn, sen beger vi oss till sundsvalls flygplats för att ta kvällsplanet till alanya för att möta upp våran bortkommna, vilsna men dock så saknade vän jenko. där ska vi har fyra kvällar tillsammans där vi ska ta ordet fylla till en helt ny nivå. räkna inte med mina hjärnceller när jag kommer hem! höstlovet är planerat
btw, allt har gått som skit. vi ska åka 23:e från umeå jag, tilda, jennifer och heidi. tilda för jobb på ica och det är liksom ment to be eftersom hon aldrig haft ett jobb och hon sökt länge. hon har alltså sin provanställning just under den tänkta alanya veckan. vi skiter i det, i tildas jobb och fortsätter tagga. sen, är det massor med penga problem hit och dit, har vi råd osv. folk otaggar... och blir taggade igen. vi bestämmer oss på nytt för att fara den 23:e! vi ska boka resan på måndag (läs igår). på söndagkväll märker jag att mitt pass är spårlöst, kaputt gone. borta. jag ska alltså boka en resa om en dag och jag har inget pass. skit, allt har skitit sig. vi letar och letar överallt, ringer poliser och turkiska ambassader för att prata om tillfälliga pass och anmäla mitt eget försvunnet. igårkväll bestämmer jag mig, jag gör ett tillfälligt pass, kosta vad det kosta vill och vi far på torsdag, från umeå. nice, det är bestämmt igen! idag. denna morgon vaknar jag, kollar i tidningen och hittar inte det fördömda annonsen som har varit mitt morgonnöje sedan en lång tid tillbaka. jag skriver jennifer, vi kollar internet. resorna är slut. vi går till stan, in på resesäljarna för att få tillbaks ett litet hopp, en såkallad lösning. men njet, allt från umeå är slut. eller nej, en plats finns. från skell, fullt. luleå, fullt. sthlm, fullt. allt suger, det kommer vara röj i alanya som faaaaaaan på lovet fyllt med fulla ungdomar och vi kommer ej vara där och röja med dom. allt är åt HELVETTE helt enkelt. där ljuset i livet kommer när resesäljarbruden säger att det finns fyra, endast fyra platser till alanya från sundsvall lördag. vi går hem till mig, hämtar pengar och jenko sätter sig vid datorn och kollar resorna på internet. SLUT! slut?! helt absurt inte okej och vi får återigen känna blodet rinna ner till tåna och ansiktet stelna. aja, vi går in till resesäljarna ÄNNU en gång. hon säger ett alternativ som är sthlm, söndag. detta är ett väldigt dyrt alternativ dock. vi funderar. går senare in IGEN och planerar att dela på oss. ja, ni läste rätt. jenko far torsdag och jag heidi kommer som ett släptåg efter på lördag. jag har inte hunnit smälta det och jag vet inte om edt är okej, eller ens lagligt att skicka iväg sin kompis ensam till alanya. men jag mår inte bra. jag kan typ knappt säga att jag är taggad.
jag har en pirrande känsla i magen, men jag tror det mer är rädsla.. over and out
hejdå jenko :'(
Trackback
