värst vad min besökarstatistik sjönk. undra vad det beror på..... seriöst, allt känns fortfarande jobbigt med allt och få lappar om möten av mentorn och sneaka från lektionen för att få giltig frånvaro för klassificera sig själv som ett freak. det var sådanna grejer jag tyckte var roligt om intressant att höra av andra om andra. nu är det jag som blev problembarn helt plötsligt.

och justja, det skulle jag ju också sluta med. förnekelse. det är det första stadiet till ett problem man ej tar sig ur. förneka att man har problemen alltså. Så, er få som jag fortfarande läser och tror att ni känner er kan jag ju kortfattat dra en sammanfattning. Jag heter micaela, jag är 18 år och jag har vissa problem. vissa jag helt omedvetet har fått konstaterat för mig dom senaste dagarna och vissa jag vetat av men skiter i. fungerar tydligen inte i längden, så jag ska börja tänka mig för. jag och julleriet har en sjukt bra lösning som helt enkelt inte kan misslyckas! vi provar på fredag hoppas jag. hoppas även på att vi har någon typ av klassfest då. skulle vara så sjukt jävla roligt!

nu ska jag träffa julleriet, anneli och en bortkommen saknad gammal klasskompis dricka latÉ och tro mig, efter att inte ens spenderar en sekund i stan i veckan. jag har inte ens gått igenom stan! så har jag ett extremt sug av latte. jag är ju som van vid en om dagen. men ikväll gäller det, weey!


anneli, soffan, julleriet och jag = LATTE IKVÄLL